torsdag 23 augusti 2012

Sniglarnas år


Hur ska dom överleva, småttingarna? Om sniglar inte kan lära sig att läsa.
Invasionen är ett faktum och jag tar min tillflykt till växthuset. Min skyddade verkstad. Jag vill inte släppa ut småplantorna härifrån nånsin! Det är som med barnen... man vill skydda dom mot allt ont i stora stygga världen.

Och sniglarna är stygga. Finns det ens nån skönhet i de här varelserna? Aliens i mina ögon.

Mördarsnigel

Det här däremot är vackert.


Och ljuset som silar in genom fönstrena medan odjuren härjar utanför...





Ankor ska jag önska mig i födelsedagspresent... Eller ett större växthus.


3 kommentarer:

  1. Större växthus? Ja, tack. Fler växter? Ja, tack.
    Sniglar? Nej, nej , nej.
    Hälsar Åsa

    SvaraRadera
  2. Usch, ve och fasa för dessa äckliga sniglar som man får jag om kvällarna för ett försök till att utrota dem. De är allt annat än gulliga - så Nej Tack :)

    Kram Kajsa

    SvaraRadera
  3. Löööv dina vackra bilder! :)
    Lööv not: mördarsniglar!

    Jag har en sekatör som bara används till att klippa huvudet av dem. Tycker det är bäst att ha en separat eftersom det blir j-t kletig/geggigt när man klipper dem. Äckligt!

    Fast med en sån där tjusig skylt kommer du säkert slippa dem. For ever! Inte ens en geggig snigel kan missta sig på ett sådant tydligt budskap!

    SvaraRadera

Tack för att du lämnar en kommentar.
Eventuella frågor svarar jag på här eller på din blogg :-)
Ha en bra dag!